Krogsvängen var det igår. Jag gick med min syster. Debut där för henne.
Träffade mycket många trevligt folk, som vanligt.  Hade så skoj så dessutom.
Lite bakis, lite ångest, eller mycket. Ja mycket. En hel del.
Annars bra. Mycket bra.


Förfestade med min syster, bror och Roger. Under kvällen så visade min syster
inte sina allt för skarpa sidor.

-Denise, du ser ut som en nykter A-lagare.
-Va? vadå?
-Denise, vet du vad en A-lagare är?!
-Eh.. ja, en fotbollsspelare!


-Minns du vem Gustav Vasa var?
-Ja, det är han som gör knäckebröd!

Min syster är blond. Om det har något att göra med saken.
Klipps är hon i alla fall inte alltid. Men ack så underbar! :D

Otroligt. Det är lite dåligt av mig att inte ha bloggat på länge.
Har tänkt många gånger att jah, detta ska jag blogga om.
Har haft många bra ideer men de har aldrig kommit ut till datorn.
Det har inte räckt så långt helt enkelt. Tankarna har farit runt och
sen snabbt försvunnit innan jag hunnit skriva och sen har jag glömt
att jag skulle skriva något ens överhuvutaget.


Helgerna, veckorna, dagarna.. Ja allt, det har susat förbi. Allt har gått fort.
Försvunnit i ilfart. Nu är det snart oktober och jag står alldeles strax utan jobb, igen.
Förhoppningsvis dyker det snart upp ngt igen. Orkar inte sväva i någon ovisshet igen.
Jag jobbar på att få jobba.

Party, vinfyllor och mys har förgyllt helgerna. Det har varigt och helt jävla crazy och underbart.
Idioti och allmänt galenskap, kaos och andra och annat.

På annat plan är jag förvirrad och snurrig samtidigt som jag är helt klar.
Jag pratar i gåtor, men mest för mig själv. Sen om någon annan förstår eller
om jag ens själv förstår det sen, det återstår att se. :)
Sen vet jag nog egentligen inte, men jag är rätt säker på det. Bombsäker.

Fan fan fan fan. Svärandet fortsätter trots att jag försöker tänka på annat. Fan.

Det retar mig, det retar mig och irriterar mig något så
otroligt och jag kommer svära över det ett bra tag.
Fan, fan, fan, fan, fan! Nog för att det inte alltd blir som
man tänkt sig men ibland så borde man ju se till
att det blir som man tänkt sig för at inte bli besviken.
Så jag har bara mig själv att skylla över att jag inte
gjorde vad som behövdes för att det någorlunda kanske
skulle kunnat bli som jag tänkt mig.

Nä, fan!

Skål!

Svära ska jag göra. Gnälla och jämra mig. Vet ju att nästa
chans kommer väl inte för än om ett år eller två igen.
FAN FAN FAN FAN FAN FAN! Dumma dumma dumma dumma mig.

Nåja, shit happends och ogjort är ogjort och går inte att få omgjort till gjort. Fuck.

Väldigt väldigt givande. Nej. Asolut inte, men jag har inget bättre
att komma med eftersom detta är det enda som snurrar runt i skallen nu.
Besviken är jag. Besviken på mig själv. Fan :(

När helgen väl kommer så hinner jag inte vila ut för än det är måndag väldigt raskt igen.
Liksom helgerna går dock vardagarna snabbt. Allt susar förbi och jag hinner inte riktigt med.
Att måndagen tar sig som oftast lite segt att ta sig över är inget ovanligt. Det är standard här.
Men att sedan resten av veckan rusar iväg är inte standard. Det brukar vara segt fram till fredag
eftermiddag och sen i ett ögonblink så är det måndag igen.

Inget jag är van vid. Det är något fel i systemet. Det stämmer inte, såhär ska det inte vara.
Sen att det är tisdag idag och onsdag imorgon är inget jag vill ändra på då jag ser fram emot
att det snart är fredag igen.

Helgen som varit hade i tanke att vara lugn. Fredagen höll sitt ord mendans lördagen blev det annat.
En bag-in-box och dess följder för mig och Pernilla. Marie hon var även med på ett litet hörn, inte lika fullt
så som vi dock. Vi överlevde i alla fall den ödesstigna lördagen och tog oss till söndag som blev frosseri och degande. Vilket var helt rätt.

Till helgen så ska vi ut och äta och hålla allt på de torra :)

Först ska arbetsveckan susa förbi.

Long time no seen.

Det har varit lite si sådär med mig.
Är glad och har fått förlängt vikariat till den siste september. Helt underbart.
Har dock varit lite rörigt och mycket på jobb. Inget som varit överdrivet men
jag har verkligen kännt att det är mycket när jag kommit hem på eftermiddagarna
och varit helt slut i kroppen. Har även vissa dagar slocknat klockan åtta på kvällen.
Idag när klockan närmade sig slut för dagen och veckan idag så pirrade det i kroppen
av glädje. Kände mig nästan lite studsig! Det var ett underbart rus att få sluta och komma hem.
Ett gott rus! Men trots, så trivs jag :)

Helgen blir action.  Idag ska jag, tro det eller ej, ut i Eslöv. Jag ska dock ut med
vackra underbara vänner så det kommer bli så fin fint så!
Skulle även nu varit på födelsedagsfirande men efter att rotat igenom min garderob utan
att finna mina kläder så stannade jag allt hemma, medans då barnen och Roger for iväg.

Lite, att jag stannade hemma har även att göra med att jag är dödstrött och behöver vila lite.
Bara lite.

Ett glas rött, ensamhet och tystnad. Nästan tystnad. Lite musik, lugn musik och även ett tändt ljus.


Fin, fint!

Sen blir det Castrum nästa!