Varför saknar man helt plötsligt personer man inte saknat så värst mycket tidigare. Periodvis får jag in en saknad i mitt system på människor som varit en liten del utav mitt liv på ett eller annat sätt. Det är inget, åh vad jag sakar honom/hennne, utan det är mer paniksakna. Lite åt "JAG MÅSTE VERKLIGEN TRÄFFA DIG NU ANNARS DÖR JAG".

Oftast händer det väl när man bara snabbt stött på personen på stan, eller tittat på bilder eller något annat i den stilen. Om nu en sådan saknad kan komma upp, är det för att man inte ägnat tillräckligt med tid för att sakna denne?

Eller är det för att man för stunden glömmer varför man INTE SAKNAT denne?!

Jag saknar någon idag, men jag vet varför jag inte alltid saknar. Och det var för att jag är så jävla ytlig! Å andra sidan så tror många att vi är tillsammans eller åtminstonde var!? Say what!? Vet iof inte riktigt själv hur det låg till :P Men i  Eslöv så vet alla utom du allt, ALLT, om dig. :)



Nej, jag är hemlig så jag säger inte vem det är.