En dag som denna då allt känns ok och bra.
Solen skiner, barnen och hundarna är  mina
finaste underbaraste käraste jag har. Jag
känner mig tom, på ett bra sätt. Inga måsten,
inga tvång. Bara glida. Ahh.. Njuta.

Boom.

Det är lite för bra. Känns det då för bra så går
man bara och väntar på smällen. Något som
slår ner en så jävla hårt från ens rosa fluffiiga
moln i drömvärlden. Då man går och aktar sig,
eller bara väntar så blir det automatiskt att dagen
bara blir så halvbra.

Sedan är dagen slut och man har inte fallit.
Oro i onödan. No way!


Slå ner mig! Jag får falla. Släpper allt och hoppar på
mina moln! Tjohej!