Jag undrar om min kära granne hade något i åtanke då han gav mina kids
denna keyboarden. Undrar även hur jag kunde vara så dum så jag sedan
verkligen gav den till kidsen. Inte mitt smartaste drag idag, denna veckan...
Eller på ett bra tag framöver och bakunder.

Givetvis kröp det fram två barn till, förutom då Devin och Egil.
Roger och Daniel blev lite smått lyriska över musikmaskinen.
Så, det är inte bara barnen som för oväsen. Underligt.

Och NÄR är det barn börjar smälla igen dörren till sitt rum,
lite smått förbannade, och har viljan att få vara ifred?
Är det verkligen vid 3½ års ålder när man fått en keyboard?

Devin smällde igen dörren direkt då jag sa att det var dags för mat.
Sen öppnade han den igen. "Devin ska spela".
Boom. Så var dörren stängd igen.

They grow up so fast.