Ska man prata med sig själv tyst eller högt?

Beroende på vad för folk man har omkring sig så borde
man vara tyst, beroende på vad man pratar om. Eller så
borde man vara tyst i alla lägen där folk faktiskt kan höra
en. Man kan verka underlig och folk kan börja ställa frågor.

Det dumma med att bara prata med sig själv tyst, inne i,
är att man ser dum ut om man antinge stannar upp och
ser ut att dagdrömma eller om man retar sig på sig själv
och börjar göra grimaser. Så, man ska hålla sig god med
sig själv. Ett lugnt och sansat samtal kan man föra med sig
själv, i tystnad och kanske även i ensamhet?!

Eller så kanske man ska hålla sig undan det helt?
Skriva kan vara en god sak att göra istället kanske?!

Men varför låta bli att sticka ut?
Varför vara alla till lags?
Neh, jag och mina fortsätter nog med att mummla bland folk.